Kategorier
Om prematuritet

10 TIPS TILL DIG SOM LÄRARE ELLER REKTOR I GRUNDSKOLAN

Från Svenska Prematurförbundet  i samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM.

Dela gärna eller skriv ut!     

Inför skolstart

1. Skaffa information från elevhälsan om det finns något barn som är för tidigt fött, i den grupp som du ska ta emot. Var särskilt uppmärksam om barnet är extremt för tidigt fött (före vecka 28).

2. Det är ganska vanligt att barn som är för tidigt födda har försenad språklig och kognitiv utveckling. De kan också vara ängsligare än andra barn. Som lärare bör du skaffa dig kunskap om detta.

3. Barn som är för tidigt födda kan behöva mer tid för inlärning. Uppskjuten skolstart och/eller extra år i grundskolan, med adekvata specialpedagogiskainsatser, kan vara till stor hjälp. Det är oftast bättre att denna insats sker tidigt under skolgången, i syfte at förebygga svårigheter senare i grundskolan eller under gymnasietiden.

4. När beslut om skolstart ska tas bör man räkna barnets ålder från den dag det skulle ha fötts, så kallad korrigerad ålder.

I skolan

5. Var beredd på att eleven kan behöva en lugn och välstrukturerad inlärningsmiljö.

6. Gör en analys av tillgängligheten på skolan med hjälp av ett analysverktyg.

7. Läsinlärningen kan ta mer tid än för andra elever.

8. Ha beredskap för att eleven kan behöva extra anpassningar exempelvis kognitivt stöd.

9. Eleven kan eventuellt också vara i behov av särskilt stöd.

10. Förebyggande och specialpedagogiska åtgärdande insatser bör planeras i samverkan med elevhälsan.

För frågor eller synpunkter kontakta kansliet@prematurforbundet.se eller SpecialpedagogiskaSskolmyndigheten, SPSM


LITTERATURLISTA FRÅN SPSM

Dyslexi
Lundberg, Ingvar (2010) Läsningens psykologi och pedagogik, Stockholm, Natur och Kultur

Höijen T, Lundberg I (2013) Dyslexi, Stockholm, Natur och Kultu

Svenska dyslexiföreningen (2012), DYSLEXI ? aktuellt om läs- och skrivsvårigheter ANDRA BOKEN, Tingsryds tryckeri

Vetenskapsrådet (2007), Dyslexi ? en kunskapsöversikt

Madison, Sigrid (2007), Den Läkande Processen, Lund

Salameh Eva-Kristina, (red) (2012) Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning, Natur & Kultur

Samuelsson Stefan m fl (2009) Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket, Natur & Kultur.

Svenska Dyslexiföreningens webbplats, Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter, pdf

TAL- OCH SPRÅK
Arnald A (2007), Språkstörning hos barn och unga i skolåldern, Stockholm, Afasiförbundet/Talknuten och riksförbundet DHB

Bjar L (red), (2006), Det hänger på språket, Stockholm, Studentlitteratur

Bjar L, Liberg C (red) (2003), Barn utvecklar sitt språk, Stockholm, Studentlitteratur

Bjar L, Frylmark A red (2009), Barn läser och skriver ? specialpedagogiska perspektiv, Stockholm, Studentlitteratur

Carlberg Eriksson, E (2010),Språkstörning – en pedagogisk utmaning, Stockholm, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Frylmark, Astrid (2006), Språklekar i skolan, Härnösand, OrdAf

Frylmark, Astrid (2008), Lyssna & berätta! 100 språklekar för små barn, Härnösand, OrdAf

Gillon, Gail T. (2007), Phonological awareness from research to practice, The Guilford Press, New York

Nettelbladt U, Salameh E (2007) Språkutveckling och språkstörning hos barn, Studentlitteratur

Salameh E (2007), Språkstörning i kombination med flerspråkighet, Stockholm, Afasiförbundet/Talknuten och riksförbundet DHB (finns även på arabiska)

Samuelsson I, Sjöberg Å (2004), Språkstörning hos förskolebarn, Stockholm, Afasiförbundet/Talknuten

Sjöberg, M (2007), Ibland låtsas jag att jag förstår, en bok om elever med språkstörning, Stockholm, Afasiförbundet/Talknuten och riksförbundet DHB


Kategorier
Om prematuritet

Tio tips till dig som nyss kommit hem

  1. Alla BVC är bra men undersök gärna om det finns en BVC i ditt område som har bra kunskap om för tidigt födda barn. Du kan till exempel fråga ditt sjukhus om en rekomendation.
  2. Ta gärna del av de aktiviteter som olika prematurföreningar anordnar. Det är ofta skönt att träffa människor som varit med om samma sak som ni.
  3. Många för tidigt födda barn är känsliga för infektioner. Många släktingar och anhöriga verkar ibland ha svårt att förstå att de inte är välkomna precis efter utskrivning. Det är inte ni som är dumma och oroliga. Hänvisa dem till vår sida för att läsa om infektioner eller hänvisa till att er läkare rekommenderat att ni inte ska ta emot besök.
  4. Om ni känner att ni kan ta emot besök. Håll ner antalet besökare och besök per dag. Ställ gärna fram en flaska handsprit eller be besökarna vänligt tvätta händerna. Be dom hålla en låg ljudnivå eller prata själva nästan överdrivet tyst så brukar de själva ta efter. De kommer förhoppningsvis vänja sig. Under sommarsäsongen kan ni med fördel ses utomhus.
  5. Barnsängen kan kännas väldigt stor. Prova att lägga barnet på andra ledden under en tid. Köp eller gör ett eget litet babynest av ett lakan och en filt. Beskrivning finns på vår sida.
  6. Om ert barn är bedömt som väldigt infektionskänsligt kanske ni ska överväga att ta hem syskon från förskolan den första tiden om det är möjligt.
  7. Försök att ta det väldigt lugnt den första tiden hemma. Både föräldrarna, det lilla barnet och syskonen har mycket att ta igen och bearbeta. Ni kan känna er känsliga och labila under lång tid och det kommer yttra sig på olika sätt, både psykiskt och fysiskt. Ta gärna hjälp från en psykolog. Kanske kan ni skapa en tillvaro som passar hela familjen där både dina egna och din partners behov tas om hand.
  8. Många föräldrar har problem med att knyta an till sitt för tidigt födda barn efter den första dramatiska tiden. Be gärna sjukhuset om stödsamtal hos psykolog. Tillbringa annars mycket tid tillsammans, var uppmärksam på barnets signaler och låt det ta tid.
  9. Många upplever en dipp när årsdagen närmar sig. Datumen är samma och man påminns av lukter, färger och väder. Låt årsdagen komma och gå och var uppmärksam på dina känslor även om din situation nu faktiskt inte är samma. En del föräldrar som fått barn väldigt tidigt väljer att fira barnets första födelsedag det datum när barnet var beräknat.
  10. Många är oroliga för att rädslan för mycket stimuli och infektioner ska hindra dem från att gå tillbaka till ett vanligt liv igen. Det är självklart viktigt att ha i bakhuvudet, men för de flesta är det inte ett problem, inte minst för att barnet själv visar när det är redo.
Kategorier
Om prematuritet Uncategorized

Tio tips till dig som nyss blivit prematurförälder

  1. Ta ledigt från era arbeten om det är möjligt.
  2. Om ni söker information på nätet, se till att den är korrekt och tillförlitlig. Ert barns vårdpersonal kan säkert ge er tips på vart ni skall vända er. Vår hemsida kan vara en bra start.
  3. Berätta för vårdpersonal och berörda när du är orolig. Berätta hur du känner och stäng inte in dina känslor.
  4. Kontakta släkt och vänner och se om någon kan ta hand om ert hem när ni är på sjukhuset. Var inte rädda för att be om hjälp. Många vill hjälpa med vet inte vad de ska göra. Be vänner laga mat och frysa in eller hjälpa er med städningen. Se våra tips för anhöriga.
  5. Var inte rädda för att fråga! Personalen på neo är vana att svara på frågor och det är viktigt att ni som föräldrar känner er delaktiga. Be gärna om enskilda samtal med er läkare eller ansvarig sjuksköterska om ni vill diskutera något särskilt.
  6. Skriv gärna ner era upplevelser i en bok eller dagbok som ni kan gå tillbaka och titta i senare när ni kommit hem. Ta många bilder eller filma om personalen tycker att det går bra. Det är ofta skönt att ha när ni kommer hem.
  7. Om ni är på sjukhus en längre tid kan trycket från era oroliga anhöriga att få information bli högt. Utse en person som er kontaktperson som ni kan prata med som sedan kan vidarebefordra informationen, eller starta en sluten grupp på Facebook där ni kan berätta om utvecklingen.
  8. Tänk på att er resa kan bli lång. Försök att spara på krafterna även om det kan kännas omöjligt ibland.
  9. Lämna avdelningen då och då och gå ut och ta en promenad, ät en lunch eller träna om det känns bra.
  10. Många för tidigt födda barn måste byta sjukhus under vårdtiden. Det är inte farligt eller ovanligt men innebär en omställning både för er och ert barn. Försök att vara förberedda och fråga gärna om en förflyttning är planerad.
Kategorier
Om prematuritet Svenska Prematurförbundet RIKS Uncategorized

Tolv tips till dig som anhörig

  1. Läs på om prematuritet. Se till att källorna är korrekta och tillförlitliga. Vi har skrivit kort om prematuritet (öppnas i nytt fönster här).
  2. Visa att du finns där, bryr dig om och vill stödja. Ett kort samtal eller ett samtal betyder mycket.
  3. Om du själv inte är prematurförälder är det sannolikt att de nyblivna föräldrarnas upplevelser skiljer sig mycket från dina egna tidigare erfarenheter. De råd du kanske normalt skulle vilja ge, kan vara direkt olämpliga. Ta gärna ett steg tillbaka. Lyssna och läs på om för tidigt födda barn.
  4. En familj till ett för tidigt fött barn behöver i regel mycket hjälp med praktiska saker i hemmet som att städa, laga mat, hämta syskon, skjuts till sjukhuset, handla mat, ta hand om räkningar…osv. Erbjud dig gärna. Föräldrarna kan vara för trötta för att be dig.
  5. Möjligheten att besöka barnet på sjukhuset är begränsad. Om ni får besöka barnet är det viktigt att ni inte är för många på en gång. På en neonatalavdelning ligger allt fokus på omsorgen av det lilla barnet och föräldrarna. Atmosfären är lugn och ljudnivån är låg för att göra tillvaron för det lilla barnet så vilsam som möjligt. Under vintern kan avdelningen på grund av infektionsrisken vara helt stängd för besökare.
  6. Som anhörig kommer du kanske uppleva stark oro och sorg. Föräldrarna till det lilla barnet har dock fullt upp med sin egen oro och kommer inte aktivt kunna lindra din oro. Försök hitta egna sätt.
  7. Tillvaron utanför sjukhuset kan vara väldigt oviss. Tillståndet för det lilla barnet kan förändras snabbt och det är svårt att hålla alla anhöriga uppdaterade med den senaste informationen. Försök att acceptera att du inte får veta allt, men att du kommer få veta så småningom. En bra idé kan vara att utse någon anhörig som föräldrarna kan meddela sig med och som sedan kan föra informationen vidare.
  8. Sjukhusvistelsen kan bli mycket lång. Utskrivning vid det beräknade datumet för förlossning kan vara en rimlig första uppskattning. Så för ett barn fött i vecka 26 innebär det ca tre månader på sjukhus. Det kan också dröja innan du får träffa det lilla barnet. Ha förståelse för det och om du inte kan vänta, fråga om du kan få några bilder.
  9. Att få ett för tidigt fött barn innebär ofta en livskris som tar all kraft från de berörda. Försök att lägga undan andra eventuella diskussioner, spörsmål och eventuella konflikter inom familjen för tillfället och låt dem vänta till sedan.
  10. Efter hemkomst är det viktigt att du tar föräldrarnas önskemål om hur barnet ska bemötas på allvar. De kan ha starka åsikter om handtvätt och hur du håller och talar till det lilla barnet. Respektera det och uppmuntra dem att visa hur du ska göra.
  11. Det för tidigt födda barnet är även efter utskrivning känsligt för starka intryck från omvärlden som starkt ljus, höga ljud och ovarsam beröring. Om ni besöker familjen efter utskrivning, försök att begränsa antalet besökare per gång och håll ner ljudnivån.
  12. Föräldrarna och familjen kan vara väldigt tagna och känslomässigt trötta långt efter utskrivning. Oron för det lilla barnet sitter i under lång tid. Låt familjen komma tillbaka i sin egen takt och försök att inte påskynda processen.
Kategorier
lokalt Västerbotten

17/11 Världsprematurdagen UMEÅ

Kategorier
lokalt Malmö-Lund

17/11 Världsprematurdagen LUND

Kategorier
lokalt Väst

17/11 Världsprematurdagen GÖTEBORG

 

Kategorier
lokalt Svenska Prematurförbundet RIKS

Vi välkomnar en ny redaktör till tidningen Kontakt!

Emma Nordenstedt ny redaktör för Kontakt!

Svenska prematurförbundets styrelse har utsett Emma Nordenstedt till ny redaktör för förbundets medlemstidning Kontakt.

– Det ska bli roligt att få fortsätta arbetet med den fina tidning som den tidigare redaktören Lisen Bergström skapat, säger Emma Nordenstedt.

– Jag är själv prematurförälder och vet hur mycket det betyder att få läsa om de frågor som är särskilt viktiga och engagerande för prematurfamiljer.

 

Emma Nordenstedt har varit verksam som journalist inom dagspress i närmare 20 år på en rad olika positioner. Hon är 42 år gammal och bor med familj i Ulricehamn, Västergötland

Kategorier
Gävle Helsingborg kalmar lokalt Malmö-Lund Stockholm Svenska Prematurförbundet RIKS Värmland Väst Västerbotten

Titta på världsprematurdagen 2021!

Titta på Världsprematurdagen 2021 (häröppnas i nytt fönster.

 

 

Kategorier
lokalt Stockholm

Världsprematurdagen 2021 | Stockholm

Idag uppmärksammas världsprematurdagen världen över, byggnader ljussätts i lila toner och i Svergie genomförs ett seminarium digitalt från kl 16:00 17/11 på temat ”Nytt nationellt neonatalt kunskapsstöd – vårda, värna och vägleda.”(se det här).

Barn som föds före graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt födda. Barnen delas sedan in i tre grupper, måttligt för tidigt födda (<v37), mycket för tidigt födda (<v32) och extremt för tidigt födda (<28). Ungefär 7000 barn föds för tidigt varje år, och omkring 100 000 barn och ungdommar i åldrarna 0-18 år är för tidigt födda i Sverige.

Ikväll bjuder vi in till digital avdelningsfika för dig vars barn vårdas på neo just nu, eller nyligen är hemkommen. Du är varmt välkommen oavsett vart i landet du befinner dig! Läs mer via länken som öppnas i ett nytt fönster (här)

Vi tänker lite extra på er som kämpar på sjukhus eller hemmavid – du är inte ensam – tillsammans är vi starka!


Tips och råd (öppnas i ett nytt fönster)
Tips till dig som nybliven prematurförälder (här)
Tips till dig som anhörig (här)
Tips inför hemkomst (här)
Tips till lärare och rektoret (här)
BVC- listan (här)


Epost: info@prematur.nu

Följ oss på,

Facebook: Prematurföreningen Stockholm
Instagram: Prematurföreningen_Stockholm